Denna rapport behandlar de positiva effekter som trafiklugnande åtgärder medför. Effekterna berör dels en serie stadsbyggnadskvalitéer som gaturummets utformning, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och trafikens miljöpåverkan. Vidare berör den också hur våra resvanor påverkas av att trafiksystemet förändras och de ekonomiska effekterna av de trafiklugnade åtgärderna.

Nollvisionen utgör grunden för svenskt trafiksäkerhetsarbete och i Göteborg gäller att Antalet dödade och svårt skadade trafikanter skall minska med 60 % fram till år 2005 från ett medelvärde för åren 1985-89, att trafiksäkerheten för cyklisterna skall förbättras totala antalet skadade cyklister skall minska med 25 % och antalet dödade och skadade skall minska med 35 % till år 2008 och att antalet dödade och svårt skadade skall minska med 50 % fram till 2010 räknat från 2004 års siffror. De trafiklugnande åtgärderna är en del av trafiksystemet. Det ska stödja den stadsutveckling vi vill ha. Arbetet med de trafiklugnande åtgärderna har intensifierats under 1990-talet. I första hand har arbetet inriktats på åtgärder till förmån för oskyddade trafikanter och speciellt för de gående, då de drabbas mest av trafikolyckor i staden. Den viktigaste åtgärden är hastighetssäkring av biltrafiken. Med hastighetssäkring avses åtgärder som har för avsikt att säkerställa den hastighetsnivå som är rimlig med hänsyn till trygghet och säkerhet. En låg hastighet reducerar alltid konsekvenserna av de olyckor som inträffar. Dessutom reducerar de också antalet olyckor då fler trafikanter hinner bemästra de situationer som uppstår. Arbetet med de trafiklugnande åtgärderna inleddes i Göteborg 1978. Efterhand har hundratals gator i Göteborg anpassats till lugnare trafik genom olika åtgärder. Beroende av förutsättningar har åtgärderna kunnat genomföras mer eller mindre systematiskt. I t.ex. Bräcke har en hel stadsdel anpassats till människornas krav på trygghet och säkerhet. I andra fall har tråkiga bakgator förvandlats till trivsamma affärsgator. Fram till årsskiftet 2004/2005 har nästan 3000 åtgärder vidtagits. Flera studier visar att medborgarnas efterfrågan på trafiklugnande åtgärder är stor. Trafiksäkerhetseffekten har utvärderats av Väg- och Transportforskningsinstitutet, VTI; Trafiksäkerhetsutveckling i Göteborg, VTI 503:2004. De konstaterar en kraftig minskning av antalet dödade och svårt skadade. ¾ av minskningen kan tillskrivas de trafiklugnande åtgärderna. Trafiknämndens mål har uppnåtts för gående och cyklister, men inte för övriga trafikanter. Den totala minskningen från åren 1985-89 fram till år 2003 var ca 2460 personer, dvs. en minskning med 47 %. Av dessa skulle ca 110 ha dödats om olycksnivån legat kvar på samma nivå som för åren 1985-89. Gång- och cykelnäten har utökats och knutits samman. I kollektivtrafiknätet har framkomligheten förbättrats då trafikbelastningen på en del av huvudgatorna har minskat. Buss- och spårvagnshållplatser har blivit mer tillgängliga och trygga. Biltrafiken har omfördelats från lokalnät till huvudnät och från huvudnät till överordnat nät. 267 relativt stora gator har fått minskad trafik. Sammanlagt har cirka 650 000 fordonskm/dygn flyttat till trafiktåligare lägen. Ekonomiskt har de trafiklugnande åtgärderna haft en samhällsekonomisk nytta på cirka 8 miljarder kronor. De direkta investeringarna i trafiklugnande åtgärder är cirka 170 miljoner kronor. Drift och underhållkostnaderna beräknas ha ökat med 30 miljoner kronor under åren 1990?2003 till följd av de trafiklugnande åtgärderna.